Först och främst så ska jag säga grattis till min underbara vän och soulmate Sara :) Vet inte allvarligt talat vad jag skulle göra utan dig, jag skulle nog aldrig skratta lika mycket och må så bra som jag gör. Jag tror att det är väldigt svårt att hitta någon som man kan trivas så bra med och det är svårt att tro att jag hade den turen att få bli din vän. Vi har verkligen haft våra upp och ner dagar och även om vi hade en pause så kunde vi inte klara oss utan varandra. Jag kommer inte släppa taget om dig igen och hoppar du så hoppar jag. På allvar jag gör det.

Ja igår så hade jag praktik på riktgt. Jag och Seinab fick ha en egen lektion men bara det att hon var sjuk så han satt mest på sin plats så jag fick hålla koll och säga till dem. Men de lyssnade inte alls på mig. De lyssnade kanske i 10 minuter sen var det samma sak. Sen fick vi hålla en annan liten lektion på idrotten men det var mest som hjälp för att läraren kan inte vara på två ställen samtidigt. Så jag fick stå och peppa ungarna när de skulle hoppa längd. Och jag kommer inte att vara en bra lärare för att jag skrattar åt dem när de ramlar, måste träna lite på det kanske.

Idag hade barnen operation dagsverket och då var det inte många barn i skolan så vi gick runt och hade det väldigt soft. Jag satt och förhörde en tjej på sin engelska och min engelska sitter kvar än i skallen! AWESOME! Sen slutade vi vid halv 12 så det var skönt faktiskt.

Men i morgon då jävlar! Då ska jag hålla en helt egen lektion med 9:orna på idrotten. Jag är så jävla nervös men det som är värre är att jag ska också läsa för en annan 9:a 12 sidor ur en bok och jag är ännu mer nervös för det för att jag kommer bara att svammla och inte säga något ord rätt. Ska öva mig lite nu innan jag gör maten :) Saknar lite vanliga skolan faktiskt. Nu funderar jag på om jag ska göra min hemgjorda pizza sen plugg!

 

Hur kommer det sig att alltid när man är själv eller har tråkigt så fotar man sig själv hela tiden? Jag är lite tråkig och gör inte om mina bilder så mycket utan jag lägger på olika filter sen så är jag klar. Och anledningen till det är ju att jag kan inte fotoshop. Jag har inte ens det på min dator för att jag vet att jag kommer aldrig att lära mig det x) Men det kanske är bra så att jag inte slösar mer tid framför datorn än vad jag redan gör.

 

Jag tänkte att jag skulle försöka igen och ta tag i detta med att skriva blogg. Mycket har hänt. Jag har börjat plugga och det går väl bra. Lärarprogrammet ska man kanske säga att det är också. Känns löjligt att skriva upp sånt jag redan vet. Men nu är det sagt iaf. Och nu har jag praktik den här veckan på Tunabergsskolan och ja vad ska man säga jag sitter och observerar mest på lärarna vad det gör osv. Men på onsdag ska jag få vara med och hjälpa eleverna och det ska faktiskt bli lite roligare jag kanske inte kan hjälpa till så mycket men jag ska iaf försöka verka som om jag vet och sen smygfråga läraren och hjälp eller säga ursäkta jag måste verkligen gå på toaletten och sen googla på det på telefonen :) AWESOME!

Ikväll så blir jag själv hemma, Fredrik är hemma hos Robert och spelar lite så jag får väl tid för att plugga lite grann. Jag har ingen som helst lust med det men tydligen så måste man göra det när man ska vara student. Pff löjligt.

I morgon förhoppningsvis så ska jag och Sarorna till IKEA och kolla lite jag kanske ska föra över lite pengar till mitt konto ifall jag hittar något som jag tycker om. Jag älskar IKEA även om inte sakerna kanske är i topp kvalité men jag älskar bara alla de onödigt oförberedande nödvändiga sakerna!

Plugga var det ja..



Ett stort plus är att våren är här!

Mobbning är det värsta jag vet. Speciellt när det gäller mobbning av barn, det är deras tid att få växa upp och dom ska lära sig hur man ska bete sig i vissa situationer. Men hur lätt är det att utvecklas när det är en vägg som bara försöker bromsa en.

Jag har aldrig blivit mobbad i mitt liv. Skitsnack bakom ryggen har jag självklart vart med om men vem snackar inte skit om någon. Det är sånna vi är som individer. Vi är så pass osäkra på oss själva att vi måste klanka ner på andra för att må lite bättre. Vissa gör det självklart mer eller mindre. Jag kan erkänna att jag kanske gör det för ofta men jag talar oftast om samma människor/människa i samma situationer. Och vad får jag ut av det? Jag vet inte jag tycker om att klaga sen så ska jag erkänna igen så mår jag mycket bättre när jag har fått sagt mitt men sen är det här också när man snacka skit är det för att må bra eller är det för att man säger vad man tycker? Det tycker jag är väldigt svårt att veta. För att jag har alltid sagt vad jag tycker, jämt. Och det har fått respons av både det dåliga och de bättre sidorna. Men jag har faktiskt bättrat mig otrooligt mycket. Och det är jag stolt över.

Det som man oftast inte tänker på är att faktiskt vuxna människor också blir mobbade. Som på jobb tillexempelt. Men vad kan DU göra för att få stopp för det? Ska jag vara ärlig av egen erfarenhet. Ingenting. Vuxna människor vet oftast vad dom vill och vet vad dom tycker. Dom har ganska svårt att ändra sin uppfattning om något och vill helst inte byta ut sina gamla vanor. Men vad är det man säger man kan inte lära gamla hundar att sitta. Och det stämmer ganska bra tycker jag.

Jag vill skriva blogg oftare men oftast har jag inte tid eller lust. Men när jag tillexempelt går på jobbet och tänker så kommer jag på så mycket jag vill skriva. Men sen när jag kommer hem har jag glömt det lika fort. Jag börjar nog bli gammal. Nej nu ska jag äta lite av marabou vinter vit. Inte så god direkt. Men jag är sugen, fast ändå inte. Det går i det är ju socker. Vi får se när det blir en liten spalt här igen. Vem vet.

Jag tycker om att jobba. Jag gör verkligen det. Men det blir lite jobbigt när dom kräver liiiite för mycket av en. Som att man ska städa en våning med 16 rum själv + riva ur alla grejer från två av våra största rum för att dom ska göras om. Sen efter det skulle jag göra två extra rum på första våningen när jag är på 4:e . Visst jag är 20 år gammal och ska väl klara mer än gammligarna på jobbet men snälla jag är inte en robot som klarar av vad som helst.

Jag har världens sämsta kondis och har inte energi till att jobba hur mkt som helst för att jag tränar inte, äter verkligen inte rätt och sover oroligt om nätterna. Dåliga ursäkter kanske det låter som. Det är väl bara att ta tag i det men det är inte så lätt för en människa som mig som bara kritiserar sig själv hela tiden och känner ingen som helst motivation. Träna vill jag börja göra. Men ändå så ringer jag inte det där jävla nummret och frågar om priserna. Jag har bara mig själv att skylla.

Nej nu tänkte jag nog börja med maten hjärtat kommer nu hem så då slipper jag vara helt själv iaf.

GE MIG MOTIVATION!

I onsdags hände det grejer. Jag kom hem från jobbet helt slut och trött. Och det värsta av allt var att jag kände att jag och Fredrik skulle verkligen behöva storstäda i lägenheten. Och sen när jag kommer hem ser jag att det är upplockat, diskat, bäddat och till och med dammsugat. Då har hjärtat gjort allt och sen sa han att vi skulle kunna åka in för att gå på bio, käka lite mat och även kolla på ringar.

Juste vi hade pratat om att förlova oss. Ett vääääldigt stort steg men vi känner det att varför inte? Jag menar jag tycker att det symboliserar vår kärlek att det SKA liksom vara vi.

Så vi drog in kollade på Guldfynd och hittade två fina ringar som ska komma om ca 10 dagar. Sen åt vi thaimat och kollade på Resident Evil Afterlife 3D. Väldigt bra måste jag säga faktiskt. Men jag hade inte så höga förväntningar så det var väl därför jag tyckte om den så mycket.

I morgon är sista dagen jag jobbar sen är jag ledig en vecka. Vad ska jag göra då? Jag har ingen aning och jag som blir så rastlös på en gång. Så det blir väl att försöka hitta på något. Jag ska tvinga Sara att leka med mig någon dag också. Det gör nog inte så mycket tror jag nog.

Det finns allt för många negativa människor på denna jord. För många som tycker synd om sig själva. Jag tycker synd om mig själv när jag är sjuk. Men det finns folk som bara klagar hela tiden. Vill dom ha sympati? Vill dom att man ska försöka hjälpa dom? Jag menar har man ont i låt oss säga, ryggen. Säg det en gång, det räcker. Jag menar jag hör ganska så bra och hör väldigt bra när någon säger det en gång så det räcker. Man behöver inte säga det 20 gånger om för att det ska fastna.

Det har jag kommit på att jag har ledsnat på när folk tjatar om. Så har du ont säg det en gång. Jag tjatar säkert också men jag har börjat tänka till faktiskt. Den enda jag klagar till mycket är Fredrik men det är bara för att jag vill ha uppmärksamhet av honom. Fast jag säger ju bara om jag har ont självklart x) .

Det är bra att jag har min man. Det blir så mycket lättare då. Åhh vad jag längtar tills i morgon när jag äntligen får träffa pappa mor och min katt x) Jag saknar min katt hur mkt som helst för att jag får ju inte ha husdjur här sen även om jag skulle få ha det så kan jag inte för att Fredrik är ju självklart allergisk -.- Det är uppoffringar man får göra ;P

Nu sitter jag själv här hemma och kollar på Idol. Fredrik har åkt hem till Robert över helgen eftersom jag inte ska vara hemma sen så ska jag lägga mig tidigt idag och då kände han att han kunde lika gärna åka idag. Vilket jag tycker är skit tråkigt med tanke på att jag tycker inte om att sova själv längre. 
Idag på jobbet pratade Kim och jag om tvångstankar och liknande saker. Och jag kom fram till ganska många som till exempelt:

• Om det är någon som puffar mig på Facebook så måste jag puffa tillbaka. Kryssar jag rutan där det står att någon har puffat mig får jag tvångstankar och känner att jag MÅSTE puffa tillbaka och vara den sista som puffar.
• Ni vet när man precis har gått och lagt sig och sen är så himla nära på att somnar men sedan känner FAN jag är kissnödig. Då vill man inte direkt gå och tända lampan så då sitter man där i mörkret MEN jag måste alltid blunda för att jag är rädd att jag ska se saker i mörkret som spöke eller något äckligt.
  
  
• När jag ändå är inne på att kissa. Jag måste kissa varje morgon och sen typ 3 gånger innan jag somnar.
• Jag kan inte sova med någon som helst kroppsdel utanför sängen för att jag tror att någon ska slita eller ta i min tex hand.
• Om någon går på min högra sida och sen helt plötslig byter så får jag panik. Man kan ju liksom byta sida hur som helst. Sen så måste jag oftast ha folk som jag går med på min högra sida.
  
  
• Jag måste alltid skriva rent. Alltså stor bokstav efter punkt. Sudda om det blir fel. Osv. Har undantag men det är inte ofta det händer.

Listan skullen nog kunna bli hur lång som helst. Men det är dom som jag vet som drabbar mig mest iaf. Det är skit jobbigt att ha tvångstankar. Jag känner mig så himla dum i huvudet när jag säger : puffa mig inte på facebook för att jag kan inte sluta puffa. Jag känner mig lite konstig faktiskt. Men jag är konstig. Fast en bra konstig sak.

Jag är nog sambo med världens bästaste människa. Han vet verkligen vad som gör mig lycklig. Även om det är små saker. Som förra veckan kom han hem med 10 röda rosor. Bara för att han älskar mig sa han.

Sen så igår så hade han och Robert varit i stan för att Robert skulle köpa sig en diskmaskin. Så kom han hem med en träslev för att han vet att jag har velat haft en så himla länge, varför kommer jag inte i håg men när jag väl behöver en så tjatar jag om det och säger: Hjärtat vi skulle ha haft en träslev. Och det har han lagt på minnet. Sen hade han köpt hem två ljusstakar som vi skulle köpa förr men det fanns bara en och vi ville ha två stycken av den modellen så då kom han hem med två sådanna. (Bara det att det var nog lite dålig kvalité för ena var helt sne och den andra där själva ljuset ska sitta gick sönder bara för att jag vickade lite på den. Men det är tanken som räknas, nu måste vi bara byta ut dom -.-)

Sen det bästa av allt!! Han vet att jag verkligen ÄLSKAR Pucko så himla mycket att han hade köpt hem två liter. Och nu har jag bara en liter kvar. Och det är nästa så att jag inte vill dricka för att då vet jag att det tar slut x)
Om två veckor är det Halloween och jag och brudarna tänkte väl hitta på något men var är insperationen till det? Det är ju skit svårt. Jag menar man ser ju inte lika snygg ut som dom på bilderna på förpackningen x) Jag får klura vidare.

Det tär i mig. Jag vet inte längre vad som är rätt och vad som är fel. Vad är det som jag gör är fel? Gör jag något fel? Det känns som om man inte längre får ha ett eget tycke, en egen uppfattning.

Jag hatar den, hata den också. Jag tycker så här, tyck så också. Jag känner så här, känn så också. 
Gör jag fel?

Om jag inte gör något fel varför har jag då så dåligt samvete?