High five!
Alltså varför kan folk inte förstå, är jag trött riktigt trött och bara sovit typ 4 timmar knappt det så blir man sur. Man kan inte vara glad hela tiden. Vill jag inte le så vill jag inte, vill jag vara trött så får jag vara det. Och jag kan ju inte bara sitta på mitt rum hela dagen bara för att ni tröttnar på mig för att jag är sur.Jag ska kolla på mitt svampbob fyrkant avsnitt som jag laddade hem. High five!
Jag insåg igår att jag ska sluta anta saker. Att Fredrik ska vara med mig bara för att jag inte har nått att göra. Han har också ett liv och vänner han vill träffa när han väl kan. Anta att vännerna tycker att det är okej att jag säger : Men jag ska kolla vad Fredrik ska göra först. Det är inte okej. Har man bestämt med en vän att man ska hitta på nått så gör man det. Spelar ingen roll hur sugen du är. Som igår jag ringde Emil klockan 19 efter jag och mor hade simmat. Och jag ångrar verkligen inte det, för att jag hade skit kul. Sen ska jag gå efter känslan när jag vill träffa Fredrik inte okej nu var det två dagar sen nu kan vi hitta på nått. Jag måste börja höra av mig mer för att det är alltid han som gör det. Men det blir som en vanesak har man nån som hör av sig ofta så blir det att man väntar på att människan ska göra det.
Jag älskar verkligen Fredrik och skulle han dra till Örebro till sin utbildning så följer jag med. Skulle han dra till Kina följer jag också med. För att jag vet att nån som Fredrik skulle jag inte kunna hitta igen. Jag tror jag nog inte har träffat nån som honom förut. Som blir glad för min skull när jag kan bajsa, eller stolt över mig när jag lagade mat på nyår ( med hjälp utav mina vackra assistenter) eller stolt över mig när jag säger att jag har dragit tummen ur arslet och börjat simma. Eller ser på en gång när nått inte är okej, och gör allt för att han ska få mig att le igen. Så han är värd årets ros.
På tal om utbildning jag måste börja söka. Och jag är så osäker på vad jag ska göra hur jag ska göra och allt :S Det är skit jobbigt. Jag vill ju veta var jag ska söka nånstans också.
Jag insåg igår att jag ska sluta anta saker. Att Fredrik ska vara med mig bara för att jag inte har nått att göra. Han har också ett liv och vänner han vill träffa när han väl kan. Anta att vännerna tycker att det är okej att jag säger : Men jag ska kolla vad Fredrik ska göra först. Det är inte okej. Har man bestämt med en vän att man ska hitta på nått så gör man det. Spelar ingen roll hur sugen du är. Som igår jag ringde Emil klockan 19 efter jag och mor hade simmat. Och jag ångrar verkligen inte det, för att jag hade skit kul. Sen ska jag gå efter känslan när jag vill träffa Fredrik inte okej nu var det två dagar sen nu kan vi hitta på nått. Jag måste börja höra av mig mer för att det är alltid han som gör det. Men det blir som en vanesak har man nån som hör av sig ofta så blir det att man väntar på att människan ska göra det.
Jag älskar verkligen Fredrik och skulle han dra till Örebro till sin utbildning så följer jag med. Skulle han dra till Kina följer jag också med. För att jag vet att nån som Fredrik skulle jag inte kunna hitta igen. Jag tror jag nog inte har träffat nån som honom förut. Som blir glad för min skull när jag kan bajsa, eller stolt över mig när jag lagade mat på nyår ( med hjälp utav mina vackra assistenter) eller stolt över mig när jag säger att jag har dragit tummen ur arslet och börjat simma. Eller ser på en gång när nått inte är okej, och gör allt för att han ska få mig att le igen. Så han är värd årets ros.
På tal om utbildning jag måste börja söka. Och jag är så osäker på vad jag ska göra hur jag ska göra och allt :S Det är skit jobbigt. Jag vill ju veta var jag ska söka nånstans också.
Kommentarer
Trackback
