That boy is a monster

Jag har inte skrivit här på 100 år men börjar känna att jag kankse ska ta tag i det igen.
Fast det är klart jag har inte så intressanta saker att säga egentligen men det är väl mesta dels för min egna skull.
Ja mycket har hänt, både roligt och tråkigt sen lite spännande saker.

Idag har jag jobbat det är typ den enda jag gör. Jobbar känns det som men ändå fast man sliter som ett djur så visar inte det direkt sen på kontot. Jag har försökt hittat och sökt jobb utan resulltat. Jag har ledsnat lite på mitt jobb jag menar jag har ju jobbat här nu i ett år så det känns som om jag måste vidga mina vyer. Testa vingarna på andra ställen. Utvecklas ja ni fattar vad jag menar. Men det händer liksom inget jag står så himla still.

Jag och Fredrik vill flytta till Uppsala för att börja om på nytt. Jag älskar Örbyhus hur mycket som helst men det känns som om ja jag vet inte jag har ju ändå bott och varit här i 20 år. Så jag menar lite nytt skulle vara skönt. Men det kan inte hända än på ett tag Fredrik måste gå ut ur sin skola och jag får väl bara vänta.  Vi trivs jätte bra i lägenheten men det är läget och hyresvärden. Det är faktiskt lite läskigt att han bara kan klampa in hur som helst bara för att han har nyckel hit. Han kanske sitter och sniffar på Fredriks kalsonger eller något liknande. Skämt å sido så känns det inte så tryggt även om man känner honom så vet jag inte man får inget privat liv.

Varför all dess hat?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0